Sira Jokinen Lisse och Danko Lisse
Verkstadsarbetare med nya ögon

 

Projektbeskrivning

 

Projektet skedde i samarbete med;
Verkstadsarbetare, kulturarbetare, metallklubbar, Arbetets museum i Norrköping, LO, Af kultur, Kulturpoolen i Linköping, Östsam, Motala kommun, Teknikprogrammet på Carlsunds UtbildningsCentrum, att...projektet genom Högskolan i Dalarna, SKF:s Tekniska gymnasium, Film i Öst och Statens kulturråd genom kultur i Arbetslivet (KIA).

 

Pilotprojektet ”Verkstadsarbetare med nya ögon”

Ett nationellt pilotprojekt och utställning om och med verkstadsarbetare från 9 olika orter i Sverige. Syftet med projektet var att lyfta fram och synliggöra verkstadsarbetaren som individ samt ge inblick i arbete som arbetsplats.

Ledordet i projektet var engagemang genom aktivt deltagande. Projektarbetet påbörjades 2003 och genomfördes under 2005.

Bakgrund till projektet

Det hela fick sin början genom den s.k. fikarumskuppen, under sommaren 2003, då Danko Lisse som är kantpressare och konstnär beslöt sig för att göra något åt sin arbetsmiljö på verkstadsindustrin Be-pe Plåt & Mekaniska i Motala. Som en överraskning för sina jobbarkompisar målade han det murriga lunchrummet ljust och ersatte pinuppan på väggen med sin och sin jobbarkompis konst. Fikarumskuppen fick ett oerhört positivt bemötande bland Dankos jobbarkompisar. En process sattes igång, med diskussioner om konst, kultur, den föråldrade bilden av verkstadsarbetare som en homogen grupp, arbetsstolthet som yrkesskicklighet. Det fanns ett behov hos verkstadsarbetare att ändra på den stereotypa bilden av vilka de är.

 

 

Fikarumskuppen utvecklades till att bli ett nationellt projekt med utgångspunkt från 5 frågeställningar.
1- Vilka är vi som arbetar på teknikindustriföretag idag?
2- Vad gör vi?
3- Hur ser man på yrkesstolthet?
4 - Vilka möjligheter har kultur till att skapa trivsammare och hälsosammare ar arbetsplatser?
5 - Hur kan man få ”alla” på företagen att delta?

 

Mångfald av företag och orter

Eftersom ”verkstadsarbetare med nya ögon” var ett nationellt projekt ville vi arbeta med stor regional spridning bland företagen. Vårt arbetsfält kom att sträcka sig mellan Malmö i söder till Luleå i norr. För att kunna ge inblick i mångfalden av teknikindustriföretag valde vi att samarbeta med både riktigt stora, etablerade företag som mindre familjeföretag. I projektet deltog följande företag: SSAB tunnplåt i Luleå, Emhart Glass i Sundsvall, Sjölanders i Västerås, SSAB tunnplåt i Borlänge, ArvinMeritor i Lindesberg, f.d. Kockums i Malmö, SKF i Göteborg, BT. Industries i Mjölby och Be-Pe Plåt & Mekaniska i Motala.

 

SSAB tunnplåt, Luleå, EmhartGlass
Sundsvall, Sjölanders Mekaniska AB
SSAB tunnplåt, Borlänge
ArvinMeritor,  Lindesberg
Be-Pe Plåt Mekaniska AB, Motala
BT Industries, Mjölby
SKF, Göteborg
Kockums, Malmö
Sjölanders Mekaniska AB, Västerås

 

Arbetsmetod:

På respektive arbetsplats hade vi kontaktpersoner inom företagsledning och fackförbund. Projektarbetet genomfördes i arbetsgrupper på 6-12 anställda på respektive företag. Vi träffade arbetsgrupperna åtskilliga gånger under 2005 för att gemensamt diskutera, utbyta erfarenheter samt arbeta fram material till utställningen. Deltagarna i arbetsgruppen bidrog även med att sprida information om projektet till sina kollegor på företagen. Nyckelordet var engagemang genom aktivt deltagande

 

Arbetet utifrån de 5 frågeställningarna:

 

1- Vilka är vi som arbetar på teknikindustriföretag idag?

70 anställda från de 9 arbetsgrupperna bidrog till att ge inblick verkstadsarbetaren som individ. Fantastiska, spännande och kreativa personer med skiljda livserfarenheter, intressen, framtidsdrömmar, kulturer, åldrar och språk…..men förenade i att de har sin anställning på just teknikindustriföretag. Var och en bidrog med barndomsfotografier, kläder som de brukar ha på sig på fritiden och ett personligt objekt som har en speciell betydelse för just honom/henne. (Det finns bl.a. fotbollsskor, kastspön, dragracingkolvar, smink, böcker, leksaksbilar).

Utöver detta arbetade vi med intervjuer (kartläggning av deras liv) med allt ifrån barndomsminnen, framtidsdrömmar, första dagen på verkstan, fritidsintressen, arbetsplatser, familj m.m.

Visste du att; Ann från SSAB i Luleå förutom att köra truck på verket jobbar som fotomodell? Att Janne från Emhart Glass i Sundsvall påstår att han föddes med skiftnyckeln i handen. Att Suzanna från BT. Industries i Mjölby ville bli nunna som ung?

Materialet finns sammanställt i pallkragar. Det är som en skog av upplysta och upphängda pallkragar bestående av 70 personliga liv.

2- Vad gör vi?

Ett smakprov av mångfalden av arbeten som utförs på teknikindustriföretag. På respektive arbetsplats valde man ut två arbetsmoment som är typiska för tillverkningen på just det företaget. Förutom den stora variationen i arbetsuppgifter, ställer mycket av arbetet stora krav på yrkesskicklighet, eget initiativ, kreativitet . Den anställda som blev videofilmad ombads att berätta vad hon/han tänker/gör medan hon/han utför sitt arbete. Resultatet blev en 60 minuters videofilm med 19 olika arbetsmoment.

Möt Niklas på SSAB i Borlänge som talar om känslan i järnet i sitt arbete som processoperatör.

Suzanna på BT. Industries i Mjölby som berättar att det inte räcker med att svetsa bra, utan det måste bli även snyggt eller Mats på Be-Pe Plåt i Motala har ett minst sagt omväxlande jobb platschef; ena stunden tar emot kunder för att i nästa göra egna lösningar på legoarbeten.

3- Hur ser man på yrkesstolthet?

Med utgångspunkt från gamla svartvita fotografier där de anställda stolt poserar vid sin arbetsstation ville vi utforska hur det låg till med yrkesstoltheten idag. På respektive arbetsplats valde  arbetskamraterna ut en kollega som är/gör något utöver det vanliga. Vi tog porträttfotografier på personen vid sin arbetsplats samt spelade in en längre ljudintervju där personen funderar kring begreppet yrkesstolthet, berättar om sig själv, sitt arbete och vad det är som engagerar just honom/henne. 

På de 2 m höga porträttfotografier med tillhörande ljudintervjuer lär vi känna 9 fantastiska personer.

Vi får träffa Bimol från BT. Industries i Mjölby som säger ”Jag är görstolt över det jag gör, för det är inte vem som helst som klarar av att vara robotoperatör”. Vi får träffa Pertti från Be-Pe Plåt i Motala, som brukade sjunga den svenska nationalsången när han ännu inte lärt sig det svenska språket. Bengt från f.d. Kockums som berättar om sitt engagemang i det fackliga arbetet, strävan efter att anställda som varslats hamnade rätt.

4 - Vilka möjligheter har kultur till att skapa trivsammare och hälsosammare ar arbetsplatser?

Den fjärde delen handlar om möjligheter.

Under våren 2005 samarbetade vi med elever som läser teknikdesignprogrammet på Carlsunds UtbildningsCentrum i Motala. Eleverna fick i uppdrag att fundera hur man med färgens och formens hjälp kan skapa attraktivare industriarbetsplatser. Resultatet blev ett tiotal projektarbeten med skisser och modeller med bl.a. arbetskläder för kvinnor, ny ergonomisk stol, mönster och färg på maskiner.

På 4 av de medverkande företagen genomförde vi Kulturstafetter.

På respektive företag hade man en arbetsgrupp och en professionell kulturarbetare för att gemensamt arbeta fram idéer kring vilka förändringar/förbättringar man kunde göra för att ge företaget ett ansiktslyft. Syftet var att tillvarata de anställdas kreativitet och kunnande. Kulturarbetaren hade den igångsättande/sammanhållande funktionen. Exempelvis på ArvinMeritor i Lindesberg har den kala vita korridoren som leder mot arbetsplatsen smyckats med färgglada fotografier av punkare. På SSAB i Borlänge ville man lyfta fram och tillvarata företagets historia med objekt, fotografier och berättelser i form av en arbetsplatsutställning. Och många fler inspirerande exempel kring kulturens möjligheter att skapa engagemang, trivsel och gemenskap på arbetsplatsen.

5 - Hur kan man få ”alla” på företagen att delta?

Vi ville ha ett delmoment i projektet som ”alla” anställda på företagen kunde delta i, något oväntat - ett avbrott i den sedvanliga arbetsdagen och självklart något som lockade till kreativitet och skapande. Summan av kardemumman blev lerklotsstafetten.

Lerklotsstafetten är precis vad det låter som: alla på företaget kan delta, man får varsin bit lera och fria händer till att göra sitt personliga ”lerklot ”som man sedan ristar in sitt namn på. Det var mycket förankringsarbete på företagen, för att ”alla” anställda skulle ha vetskap om både lerkotsstafetten som projektet ”Verkstadsarbetare med nya ögon” i sin helhet.

Den 13 september 2005 gick startskottet för lerklotsstafetten på SSAB tunnplåt i Luleå.

Resultatet från den 3 veckor långa lerklotsstafetten då det knådades lera på företag från norr till söder resulterade i en hel uppsjö av fantastiska, små personliga konstverk. Det finns en inneboende konstnär i var och en.

 

 

Media

Eftersom det var viktigt för oss att nå ut till en bredare allmänhet om det pågående kulturprojektet och för att därigenom också bidra till en mer uppdaterad bild av teknikindustriföretagen, arbetade vi genomgående aktivt med media. Detta resulterade i spaltmetrar med tidningsartiklar, radioreportage och Tv-inslag.

 

Main
Copyright © 2009 All rights reserved.